Reseledaren

Den socialdemokratiska självbilden har ruskats om ordentligt av det rödgröna samarbetet. Plågsamt för många men för partiledaren en av poängerna. ETC  har träffat Mona Sahlin.

Möjligheternas land. Så lyder Socialdemokraternas valparoll. I svenska städer, och här på Socialdemokraternas högkvarter ett stenkast från Rosenbad, sitter valrörelsens slogan affischerad längs väggarna. För Mona Sahlin innebär Möjligheternas land ett Sverige där man kan göra klassresor, ett land där den sociala rörligheten är stor.
– Möjligheternas land är frihet och jämlikhet. Ingen frihet är tillräcklig om inte jämlikhet finns i ett samhälle, säger partiledaren.

Just möjligheten att göra klassresor är något som dykt upp mer och mer i den socialdemokratiska retoriken, bland annat i årets tal i Almedalen. Men vänta nu, klassresor? Vad hände med det klasslösa samhället?
– Fortfarande är det klasslösa samhället en vision. Klassresorna är vägen för att nå det klasslösa samhället.

Nya slagord på väggarna, men i de socialdemokratiska väggarna sitter även andra, äldre budskap och förväntningar – det är ett parti i förändring. Mona Sahlins första år som partiledare har lett fram till rekordlåga opinionssiffror och ett helt nytt utgångsläge inför valrörelsen.

Hur har det rödgröna samarbetet påverkat Socialdemokraterna?
– Väldigt mycket, och det var en av poängerna för mig. Vi kan inte alltid leva med bilden av att socialdemokrater, av gud eller någon, har blivit givna att alltid bilda regering själva oavsett om vi har egen majoritet eller inte. Att de som ska samarbeta med oss alltid ska sitta på sidan av och aldrig vara en jämbördig part. Den självbilden har det rödgröna regeringssamarbetet ruskat om ordentligt. Det har många uppenbarligen tycktvarit ganska plågsamt.

Hon hoppas att det rödgröna samarbetet sänt en signal till resten av Europa: ska man bryta högerns dominans måste ”alla progressiva” hjälpas åt.
– Det vi ser i Norge och Sverige är jag övertygad om att vi kommer att se på fler håll i Europa. Vänsterpartier och gröna partier som har varit tabu för socialdemokrater att samarbeta med kommer att finnas i koalitionsbyggen. De som vill se politikens krafter som viktigare än marknadens krafter måste sluta sig samman.

Bild: Linda Håkansson

Inför valrörelsen 2006 lanserade sig Moderaterna som ”det nya arbetarpartiet”. I år har de gått steget längre i användandet av vänsterns historiska signum. För ett par veckor sedan presenterade sig Moderaterna som ”det enda arbetarpartiet”.
– De är inte ensamma, högerpartier i många länder försöker göra det här. I grunden finns nog en insikt om att i Sverige kan inte ett moderat parti vinna ett val på uttalad högerpolitik.Kärleken till välfärdssamhället sitter så djupt hos väldigt många svenskar.

En återgång till den skattekvot som gällde innan alliansens maktövertagande skulle innebära 100 miljarder extra intäkter att investera i fler förskollärare, grön energi, en a-kassehöjning, till exempel. Socialdemokraterna har varit kritiska till skattesänkningarna men planerar ändå attbehålla en väldigt stor del av dem. Med viss irritation i rösten säger Mona Sahlin att hon ”inte förstår det här resonemanget om att vi accepterat dem”.
– Vi hade inte gjort de här förändringarna men det finns en gräns för hur mycket man kan rycka loss av människors ekonomi i ett slag i dag. Men vi ska återgå till en större progressivitet fördelningsmässigt i skattesystemet.

Privatiseringarna av offentliga verksamheter är en vattendelare både mellan och inom blocken – V är starkt emot, MP i många fall för
och S någonstans mittemellan.

Går det att återta kontrollen av de offentliga verksamheter som privatiserats?
– Det där gäller det att titta väldigt noga på. Mycket går inte, en del kanske går. Framför allt går det att sätta stopp för ytterligare utförsäljningar.Har man väl sålt ut kommunala hyreslägenheter, tiotusentals i Stockholm, så är de borta. Apoteken – där går det att stoppa ytterligare försäljning, men de som är sålda är sålda. Bilprovningen – där kanske det går att vrida tillbaka bandet. Vi säger absolut nej till att sälja ut hela eller delar av Vattenfall, LKAB, Sveaskog och universitetssjukhusen.

Vissa områden måste vara skyddade från privata intressen, säger Mona Sahlin. Nyligen sa hon att områden ”där du kan definiera dig som en kund” kan privatiseras, exempelvis sophämtning.
– När man är en kund, då kan man också begå misstag: köpa fel schampo eller ångra ett köp av dammsugare. Inom vård, skola och omsorg får det aldrig vara så – där ska alla ha efter behov.

Avregleringen av elmarknaden då? Här var Socialdemokraterna i högsta grad bidragande och missnöjet har varit stort. Mona Sahlin säger att hennes parti gick väldigt långt med avregleringarna utan att sätta upp tillräckliga krav.
– Det har vi nu grad för grad försökt förändra. Jag tror inte att det går att ta tillbaka ägandet av bolagen men det är oerhört viktigt att ägandet av infrastrukturen för bredband och el – näten – finns i samhällelig ägo. Sedan får man istället styra elbolagen med krav på förnybar el.

Och SAS?
– Jag vill inte sälja SAS, men det kan vara rimligt om det finns en seriös köpare. Det känns inte oerhört viktigt av fördelningspolitiska eller samhällsdemokratiska skäl att SAS är statligt.

– SJ finns kvar men är inte de enda som bedriver tågtrafik. Infrastrukturen, järnvägarna, det är statens ansvar. Sedan är det viktigt att staten har ett bolag som garanterar färd i hela landet. Om SAS skulle få en ny ägare måste man på samma sätt göra upp med den ägaren, säger
Mona Sahlin.

Tror du att väljarna inser hur slutgiltiga privatiseringarna är och röstar aktivt för utförsäljningar?
– Ja, en hel del på den borgerliga sidan som alltid tycker att privat ägande är den enda formen för ägande. Men framför allt i den norra delen av Sverige finns det en oerhörd insikt om motsatsen. Att det statliga, gemensamma ägandet har varit en väldigt viktig förutsättning för jobb och tillväxt.

Ett budgetöverskott på 600 miljarder var vad den förra S-regeringen lämnade till alliansen.

Varför investerade ni inte mer i den offentliga sektorn?
– Vi för en politik som säger att när det är lågkonjunktur så ska man investera och för att ha det utrymmet måste man under högkonjunktur spara och bygga upp en buffert. Hade vi varit regering så hade vi använt resurserna under de här åren till att investera. Regeringen har valt att sänka skatterna med nära 100 miljarder under samma period.

Kommer ni att prioritera investeringar om ni vinner valet?
– Vi ska investera mer i det offentliga men vi pratar inte som Reinfeldt om välfärdens kärna. Det tycker jag att alla ska vara djupt misstänksamma mot, att det finns något pyttelitet inuti välfärden som ska vara viktigare än det andra. Välfärd är bredare än kommuner och landstings vård och omsorg. Ja vill se fritidsverksamheten som en viktig del av välfärden. Ska vi investera mer i det offentliga? Ja, det ska vi! Men sedan gäller det att komma tillbaka till överskott tills nästa gång vi är nere i en lågkonjunktur. Det är klok och radikal politik.

Mona Sahlin om…
…småföretagarna: ”Vi vill sänka arbetsgivaravgiften, ge särskilt riskkapital och stöd till de små som idag har svårt att få lån för att utveckla sin verksamhet. Regeringens förslag att man aldrig ska komma undan med mindre än sju karensdagar ska vi självfallet ta bort. Man kommer att kunna välja en karensdag.”

…ungdomsarbetslösheten: ”Regeringen har lagt ett aktivitetsförbud. Arbetsförmedlingen får inte ge de unga en aktiv insats de första 3-6 månaderna. Det tar vi bort, det blir det första beslutet på det första regeringssammanträdet. En tredjedel av de unga arbetslösa har inte fullständiga gymnasiebetyg, klart att de måste få den möjligheten. Att bara sitta och skriva CV i tre månader hjälper inte dem.”

…avgiften till a-kassan: ”Det är absurt orättvist att den som är medlem i ett fack där arbetslösheten är stor får en högre a-kasseavgift.”

…”fusket” med socialförsäkringen: ”Det finns ett missbruk på kanske 1-1,5 procent. Om fler visste hur det är att leva på socialbidrag, hur jävligt och svårt det är att leva under de vilkoren, så skulle inte den här debatten vara lika stor. Dessutom finns föraktet för svaghet, att det bara är att ta sig i kragen och rycka upp sig, så finns det alltid ett jobb. Det är inte sant.”

…skillnaden mellan blockens politik: ”Tron på att samhället växer genom att klyftorna medvetet görs större är utgångspunkten för väldigt mycket i regeringens politik, både ekonomiskt och arbetsmarknadspolitiskt. Vi rödgröna tror på jämlikhetsanden: alla tjänar på mindre klyftor, inte bara den som har det tufft utan också den som är rik.”

…att allt fler LO-medlemmar röstar åt höger: ”Ska man förändra opinionen måste man skapa större insikt om att den som har ett jobb i längden tjänar på att den som inte har ett jobb har tryggare villkor. Man måste driva opinion för den uppfattningen, då kan man få tillbaka stödet för Socialdemokraterna. Men även LO måste fundera över hur man i dag debatterar politik och samhällsförändringar eller kamp mot rasism med sina medlemmar ute på arbetsplatserna.”

…Afghanistan: ”Det finns ingen militär lösning på konflikten, den enda lösningen är att landet Afghanistan får makt över sin egen situation och att biståndet verkligen når fram. Fattigdomen står i centrum, det blev väldigt tydligt när jag var där. Men när de utländska trupperna åker därifrån, för det ska de göra senast 2014, så måste man hitta sätt att också se till att kvinnors rättigheter är en fråga.” ”Vi kan inte alltid leva med bilden av att socialdemokrater, av gud eller någon, har blivit givna att alltid bilda regering själva oavsett om vi har egen majoritet eller inte.”

(Publicerad i Dagens ETC inför valet 2010.)