Den stora bankflykten

Skattebetalarna löste ut dem med 4 000 miljarder kronor under finanskrisen. Istället för att säga tack beslöt de amerikanska bankerna att höja sina avgifter. Samtidigt väljer de bort olönsamma kunder. Missnöjet mot bankerna har gjort medlemsägda credit unions till ett allt populärare alternativ.

Efter att i 13 år ha stått ut med Bank of Americas usla villkor – ”allt från riktigt höga avgifter för riktigt dålig service, till att när som helst ha kunnat få fått mina tillgångar frysta” – fick den 27-åriga Los Angeles-galleristen Kristen Christian nog av banker. Droppen var när hon hörde talas om Bank of Americas nya avgift på kortköp – för alla som hade mindre än 20 000 dollar insatta i banken.

– Det är tydligt att den här policyn är riktad mot de fattiga och arbetarklassen och det är inget jag kan stödja, förklarade Kristen Christian, initiativtagare till Bank transfer day, nyligen i en intervju i tv-programmet Dan Rather Report.

Occupy Wall Street, Zuccotti Park. Bild: Helena Gustavsson

I slutet av september meddelade Bank of America – som tillsammans med Citigroup, JP Morgan Chase och Wells Fargo räknas till The Big Four bland USA:s banker – att den som vill kunna betala med sitt bankkort i framtiden måste hosta upp fem dollar per månad. Flera andra banker följde snart efter men lade sig något lägre, på tre dollar. De nya avgifterna är bankernas svar på den lagändring som från och med i somras förbjuder banker att ta ut en högre avgift än tolv cent per enskilt kortköp. Alltså: ny lagstiftning för att begränsa kostnaderna för kunderna möttes genast av en ny avgift, utformad på ett något annorlunda sätt.

Inte okej, ansåg Kristen Christian och bestämde sig för att dumpa sin bank.

– Jag började kolla efter alternativ och när jag hittade credit unions föll jag pladask.

Medlemsägda kooperativ
Credit unions är icke-vinstdrivande kooperativ som ägs och styrs av sina medlemmar, det vill säga kunderna. Oftast finns samma möjligheter till sparande, lånande och kredit som hos bankerna. Olika credit unions är ofta knutna till olika geografisk platser, fackförbund, kyrkor eller arbetsplatser och bara den som tillhör rätt målgrupp kan bli medlem. Det finns inga aktieägare utan överskottet går tillbaks till medlemmarna i form av sänkta avgifter, lägre räntor, med mera. Målet är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska behov, inte att gå med vinst. Över 90 miljoner amerikaner har redan ett medlemskap och det finns klara indikationer på att medlemmarna ökat kraftigt sedan OWS startade.

Kristen Christian förklarade för 500 Facebook-vänner varför hon flyttade sina pengar från Bank of America till en credit union. Hon uppmanade andra att göra det samma och snöbollen sattes i rullning. I början anslöt sig mellan 5 000 och 10 000 personer per dag till Facebook-eventet Bank transfer day och några dagar innan slutdatumet, den 5 november, hade skaran av människor som säger sig villiga att vända bankerna ryggen vuxit till över 60 000 personer.

 Occupy Wall Street-demonstration vid Times Square. Bild: Helena Gustavsson

Proteströrelsen Occupy Wall Street stöttar Bank transfer day. Kristen Christian är dock tydlig med att Bank transfer day varken har någon koppling till rörelsen eller stödjer den. Hon är bland annat kritisk till att ett flertal personer samtidigt gick in på ett av Citibanks kontor för att avsluta sina konton, en aktion som ledde till att flera personer greps av polis.

Kristen Christian är en av många som fått nog av bankerna och tar sin tillflykt till alternativen. Men bland kunderna hos credit unions finns också många människor som aldrig får en chans att välja bort bankerna – eftersom bankerna redan valt bort dem.

Det börjar skymma vid Zuccotti Park – eller Liberty Plaza, det gamla namnet som genom Occupy Wall Street fått en renässans – på nedre Manhattan. Det är fortfarande ett par timmar kvar innan boxningspromotorn Don King – omringad av ett stort entourage, klädd i slips med den amerikanska flaggan – ska göra entré bland ockupanterna. Klockan är sex och det är dags för Peter Bray att ta till orda. Som vanligt när någon ska prata används ”the human microphone”.

– Mic check!? ropar han.

– Mic check! svarar åhörarna i grupp och upprepar sedan högt och tydligt allt som Peter Bray säger. Förstärkning av ljud, genom megafoner till exempel, är förbjudet men rösterna sprider budskapet oväntat effektivt så länge meningarna inte blir för långa.

Investerar i låginkomstområden
Peter Bray är chef för New York City Financial Network Action Consortium (NYCfNAC). Organisationen bildades för att möta de kraftiga neddragningarna i antalet bankkontor i New Yorks låginkomstområden. NYCfNAC samlar ett antal så kallade community development credit unions, vilka använder sina medlemmars insättningar för att investera i låginkomstområden och hjälpa människor att bli finansiellt oberoende.

– I morse var jag i Brownsville i östra Brooklyn för att informera. Den som varit där vet att det är ett av New Yorks fattigaste områden. Bankerna kunde också ha kommit men de valde att inte dyka upp. De tjänar inga pengar i de här områdena, ropar Peter Bray.

Det är nästan omöjligt för småföretagare att skaffa finansiering i områden som Bushwick, Bed Stuy, Washington Heights, Harlem, Lower East Side och Long Island City. Via NYCfNAC kan småföretagare få låna från 30 000 kronor ända upp till två miljoner, förklarar han.

– Det är bra att ni protesterar, avslutar Peter Bray, men ni måste agera också. Flytta era pengar till en community development credit union.

På Avenue B i Alphabet City på sydöstra Manhattan ligger Lower East Side People’s Federal Credit Union (LESPFCU). Tidigare fanns en bank i lokalen, den tunga valvsdörren sitter kvar och kassapersonalens luckor inramas av snidat mörkt trä.

– När banken stängdes för 25 år sedan var den det sista bankkontoret i en fyrkant på 100 gånger 100 kvarter, berättar vd:n Linda Levy.

Nu har området gentrifierats och bankfilialerna är tillbaka. Men LESPFCU:s medlemmar, som till 80 procent består av låginkomsttagare, ses bara som en kostnad av bankerna. Många är nyanlända invandrare från Puerto Rico och Dominikanska republiken, andra ensamstående mammor. Många äldre behöver personlig hjälp med sina bankärenden, det dröjer innan de vågar lita på eller ens testa att sköta sina bankärenden på internet. Kunder som tar tid = olönsamma kunder.

– Vi som credit union har inga höga intäkter eller hög likviditet eftersom våra medlemmar inte har det. 82 procent av våra totala tillgångar är utlånade, säger Linda Levy.

– Resten sparas i en annan credit union som i sin tur sparar i en vanlig bank. Helt fristående från bankväsendet går det inte att göra sig.

Dubblerat inflöde av medlemmar
Inflödet av nya medlemmar till Lower East Side People’s Federal Credit Union har dubblerats sedan Occupy Wall Street startade. När LESPFCU firar 25-årsjubileum i november kommer man att dela ut en utmärkelse till OWS.

– De kämpar för ekonomisk rättvisa, vilket vi också gjort i alla år, berättar Linda Levy.

En av sponsorerna till jubileumet var investmentbanken Goldman Sachs. När de hörde talas om att Occupy Wall Streeet skulle uppmärksammas drog de tillbaka sina 5 000 dollar och ställde in sin medverkan.

Lower East Side People’s Federal Credit Union. Bild: Helena Gustavsson

På kaféet Sigmund’s Pretzels, i kvarteret från Lower East Side People’s Federal Credit Union, säljer Erin Nova kringlor. Hon är inte medlem men intresset har väckts den senaste månaden. En av de anställda på LESPFCU är stammis på kaféet och har lovat att plocka med lite informationsmaterial. Erin Nova tycker inte att hon har tillräckligt med pengar för att orka bekymra sig allt för mycket över bankerna i dagsläget, men det betyder inte att hon inte haft problem med dem.

– Jag skulle betala med mitt kreditkort i en bowlinghall och personen bakom disken drog 300 dollar istället för 30. Jag märkte inget och de närmaste dagarna övertrasserade jag mitt konto nio gånger, bara genom att betala småsaker – en kaffe här, en pizzaslice där.

Höga avgifter
De amerikanska bankerna tar ut skyhöga avgifter för varje gång någon övertrasserar sitt konto, runt 35 dollar. Om flera betalningar gjorts dras dessutom det största beloppet först, även om den betalningen är gjord sist, vilket gör att den som övertrasserat drar på sig flera avgifter. Banken behöver heller inte meddela kontoinnehavaren om att en övertrassering skett.

Erin Nova fick ett krav på drygt 3 000 kronor. Att det inte ens var hennes fel spelade ingen roll, hon hade varit oaktsam menade banken. Hon skulle ha haft kontroll på hur mycket pengar som fanns på kontot.

– Men de köp man gör under helgerna visas inte ens på kontoutdraget förrän på måndagen.

Missnöjet med bankerna spirar inte bara på Liberty Square. Flera politiker och den amerikanska konsumentföreningen har protesterat mot avgifterna. Men vad kommer egentligen att hända om massor av människor tömmer sina bankkonton den 5 november? Kan det rent av orsaka nästa stora depression? Inte enligt Bank transfer days egen analys i alla fall: ”Det kommer inte att flyttas nog med pengar från bankerna för att allvarligt påverka dem. Även med 100 000 anhängare i hela landet skulle de stora bankerna enbart förlora runt en miljard dollar. För att sätta det i perspektiv: JP Morgan Chase fick ensamma nästan dubbelt så mycket i skatteåterbäring under 2010”.

Uppdatering: Flera banker, bland annat Bank of America, drog senare tillbaka den nya avgiften efter att missnöjet bland kunderna fått stor medial uppmärksamhet. “Too little, too late” var Kristen Christians kommentar. Facebook-eventet Bank transfer day hade när det gick av stapeln i lördags samlat 86 000 personer. Hur många som faktiskt lämnade sin bank går inte att säga ännu men The Credit Union National Association säger att 650 000 nya medlemmar tillkommit över hela landet sedan slutet av september, att jämföra med den normala tillströmningen på 80 000 per månad.

FAKTA
Credit unions

Enligt World Council of Credit Unions (WOCCU), som har medlemmar i 97 länder, och finns det 49 000 credit unions med 184 miljoner medlemmar i världen. Dessutom finns kooperativa banker (vanligt i bl a Tyskland och Italien) med cirka 34 miljoner medlemmar.

I USA finns drygt 7 000 credit unions, 235 av dessa är inriktade på community development. 90 miljoner amerikaner är medlemmar, långt fler än i något annat land. Procentuellt sett hamnar USA dock bara på femte plats efter bland annat Irland.

Amerikanska credit unions slipper betala federal skatt och en del av den statliga skatten.

År 2009 fanns 6,7 procent av de amerikanska hushållens sammanlagda finansiella tillgångar i credit unions.

Antalet uttagsautomater som är gratis att använda beror på vilken credit union man tillhör. Många finns på Seven eleven, McDonald’s eller liknande ställen. Stora The Navy Federal Credit Union har 45 000 fria bankomater. Även de vanliga bankerna tar ut en avgift om man använder en bankomat som inte är deras.

(Publicerad i Dagens ETC november 2011)