Övergrepp i två generationer
Sofi Oksanens Utrensning har prisats i Finland, nu gör den succé även i Sverige. Romanen öppnar läsarens ögon för den ondska och de lidanden som Sovjetunionen spred genom sitt herravälde över Estland. Den visar också att det våld som drabbar kvinnor är tidlöst, det är bara orden som byts ut.
Året är 1992 och Estland har nyligen blivit självständigt. Den åldrande Aliide har överlevt Sovjetunionens ockupation, men sättet hon gjort det på har satt spår i både henne själv och andra. Hon är själv ett offer men har också begått ett fruktansvärt svek, driven av svartsjuka och fruktan.
”Men nu när en främmande flicka befann sig i hennes kök och spred ut sin nakna rädsla över vaxduken kunde hon inte torka bort den som hon borde ha gjort, istället lät hon den slinka in mellan tapeten och det gamla klistret i gliporna som fanns kvar efter gömda och senare förstörda fotografier. Rädslan slog sig ner som i ett välbekant hus. Som om den aldrig hade varit borta. Som om den bara hade varit på besök någonstans och återvänt hem på kvällen.”
Det förflutna har kommit på oväntat besök, i form av Zara, en ung ryska som rest till väst för att jobba i hotellreception. Istället har hon hamnat i klorna på Pasja, vars sadism har tydliga likheter med den hos de Röda armé-soldater som en gång plågade Aliide.
Sofi Oksanen är uppväxt i Jyväskylä i Finland med en finsk pappa och en estnisk mamma.
Hur ser finländares bild av Estland ut?
– Billig sprit, massor av billig sprit. Många finländare reser till Estland på semester idag. Men en journalist har döpt de finländska 70-talisterna till ”the fucked up generation” när det gäller nutidshistoria. Grunden är den officiella politiken vilken påverkade vad som lärdes ut om Estland i skolan och hur historien berättades, säger Sofi Oksanen till ETC under sitt besök i Stockholm.
Är unga estländare intresserade av sin historia?
– Det finns redan en generation som inte minns Sovjetunionen. Min roman har lockat många unga läsare så kanske har jag lite grann lyckats väcka historieintresset till liv. Man kan inte förvänta sig att unga ska vara intresserade av att läsa ändlösa memoarer.
Efter självständigheten 1991 uppstod i Estland en boom av hemmafruar, säger Sofi Oksanen, eftersom detta var något som inte existerade i Sovjet. Även språkligt märks ett pågående avståndstagande, anser hon.
– Ordet jämlikhet har inte alls så positiv klang i Östeuropa, ett helt nytt ord borde skapas. Sovjetunionen var jämlikt, inte i realiteten men officiellt, ordet jämlikhet är därför laddat med lögner och propaganda. Ordet är svårt att exportera till de baltiska eller östeuropeiska staterna.
Sofi Oksanens språk är på samma gång ömsint och rått, det är fyllt av känslomässiga och rumsliga detaljer, ibland blir det plötsligt poetiskt. De övergrepp som drabbat Aliide och Zara är på många sätt likartade men de skildras olika.
– Jag tror att det skulle vara omöjligt för någon i Aliides ålder att beskriva det detaljerat, det blir mer mellan raderna. Kvinnor ur Aliides generation hade kanske inte ens sett en naken man om de var ogifta. Vilka ord skulle de använda för könsorgan till exempel, ens i sina huvuden? Zaras generation som har vuxit upp med video har en helt annan vokabulär.
Finland hamnar ofta högt på jämställdhetslistor, men våld i nära relationer är ett stort problem. Efter att Sofi Oksanen diskuterat detta i ett danskt TV-program skrek kvällstidningsrubrikerna: ”Förrädare”.
– Det ansågs vara förräderi att prata om detta utanför Finland. Jag sade inget jag inte sagt förut. Finland är ett våldsamt land med en hel del våld i relationer. Det är upp till den misshandlade att driva målet mot den som slagit. Inte heller får man högre straff om misshandeln skett vid många tillfällen.
– Jag blev överraskad av att det finns människor som anser att en författare som tilldelats Finlandia-priset ska marknadsföra landet Finland internationellt. Bara säga att vi har väldigt trevlig sauna och fin natur. Kom och åk skidor! Det skulle vara ganska löjligt att som författare förvandlas till ett slags turistguide.
FAKTA:
Sofi Oksanen
Aktuell: Med romanen Utrensning (Puhdistus) som tilldelats Finlandiapriset och Runebergpriset
i Finland. Boken kom i januari ut på svenska och kommer att översättas till närmare 30 språk. Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2010.
Född: 1977 i Jyväskylä, Finland
Tidigare böcker: Stalins kossor (2003), Baby Jane (2005)
Dramatik: Oksanen har studerat dramaturgi på den finska Teaterhögskolan. Utrensning var från början en pjäs och sattes upp i Helsingfors 2007.
Om finska språket: Finska är ett väldigt rikt och flexibelt språk. Svenskan har fristående prepositioner (på, till…), i finskan är dessa inbyggda och man kan därför ändra orden till en helt annan form. Jag undviker att använda samma ord om det inte finns någon speciell anledning, jag ändrar formen istället. På svenska och engelska kan man inte göra något med prepositionerna, de är alltid de samma.
(Publicerad i ETC i februari 2010.)