Nanoteknikens fader

Eric Drexler, ofta kallad nanoteknikens fader, var en av talarna under förra veckans hållbarhetskonferens Globe Forum i Stockholm. Dagens ETC fick en pratstund.

Att definiera vad nanoteknik faktiskt innebär kändes som en nödvändig och snabbt överstökad startpunkt men visade sig vara komplicerat – till och med för den som en gång gjort begreppet känt. Personen i fråga, den amerikanske forskaren och framtidsteoretikern Eric Drexler, är till exempel inte helt nöjd med Wikipedias definition av nanoteknik utan brukar gå in och ”korrigera” ganska ofta. Han är inte ensam om att peta i det användargenererade uppslagsverket, under april månad gjordes 32 ändringar på den engelskspråkiga sidan om nanoteknologi.

– Nanoteknik är, med ett brett synsätt, all teknologi som innefattar materialstrukturer med komponenter små nog att uppfylla kriteriet mindre än 100 nanometer men större än en molekyl. Det är den officiella definitionen, säger Eric Drexler.

Nanoteknik är ett fält som egentligen är ett antal olika fält, fortsätter han. Samtidigt som det innebär något nytt har världen också länge varit full av nanoteknik.

– Det svarta i ett bildäck är kimrök (sot, rent kolpulver) vilket ökar slitstyrkan. Den bästa kimröken har länge innehållit nanopartiklar av kol. Tatueringsbläck innehåller flera olika mineralnanopartiklar. Färgat glas får sin färg av nanopartiklar. Men inget av det här benämns direkt som nanoteknologi, eftersom det inte är heta forskningsämnen.

Det fält inom nanotekniken som verkligen skapat uppståndelse finns ännu bara i teorin. I den ska molekylära maskiner, nanorobotar, härma naturen genom att bygga ihop sig själva och dessutom bli självreproducerande. Ett revolutionerande framsteg, men enligt forskare som nobelpristagaren Richard Smalley kommer detta aldrig att bli verklighet, åtminstone inte i någon större skala. Men Eric Drexler tror att det går att komma runt de hinder som skeptikerna ser.

– På lång sikt ligger den stora potentialen för nanoteknik i en tillverkningsteknik där man på molekylär nivå sätter samman komponenter för att bilda större komponenter. Det kommer att innebära bättre material, bättre prestanda och potentiellt extremt låg kostnad.

Eric Drexler arbete har delvis varit kontroversiellt. I sin bok Engines of Creation från 1986 skapade han en rädsla för tekniken då han målade upp ett framtida katastrofscenario (kallat grey goo) med okontrollerbara självreplikerande nanorobotar. Satsningarna på forskning inom området hålls nu tillbaka delvis av rädsla, tror han:

– Det finns även i dag myter om farorna med en slags påhittad nanoteknik – med lösspringande, självreplikerande nanobuggar – med viss koppling till det jag själv skrev om 1986. När det amerikanska forskningsprogrammet skulle lanseras var politikerna rädda för att allmänheten var rädd. Svaret blev att säga att ”allt det där är omöjligt” och förändra stora delar av programmet.

Det enda realistiska problem Erik Drexler ser i dag är möjliga toxikologiska risker med vissa nanopartiklar.

– När de inandas kan de hamna djupt ner i lungorna och stanna där och man vet inte riktigt vilken effekten är. Möjligtvis kan nanotuber och nanorör av kol i sin struktur påminna om asbestfibrer.

Tidigare i år föreslog Kemikalieinspektionen att det ska vara obligatoriskt att anmäla om en produkt innehåller nanomaterial, just för att man anser att kunskapen om hur materialen påverkar människa och miljö har stora brister.

FAKTA
Eric Drexler
– Född 1955 i Kalifornien
– Doktor i molekylär nanoteknologi
– Beskrivs ofta som ”nanoteknologins fader”
– Författare till Engines of Creation (1986) och flera senare böcker.

FAKTA
Nanoteknik
– Nano är grekiska för dvärg och betyder miljarddel.
– En tidningssida är hundratusen nanometer tjock. En atom är 0,1 nm.
– Forskningen rör både fysik, kemi och biologi.
– På nanonivå förändras partiklarnas egenskaper och den klassiska fysikens regler gäller inte. Helt nya material kan framställas.
– Kan i dag finnas i saker som solkräm, glasögon, bildäck, tennisracketar, datorchip, målarfärg…
– Kommer troligen att leda till stora framsteg inom biomedicin och energieffektivisering.
– Väntas inom sex år skapa två miljoner nya jobb och 7 000 miljarder kronor i omsättning globalt.

(Publicerad i Dagens ETC i maj 2010.)