Vintermisär

Winter’s Bone visar upp en mörk bild av en amerikansk landsbygd präglad av fattigdom och misär. För att kunna rädda familjens hem ger sig 17-åriga Ree ut på jakt efter sin försvunna far. Dagens ETC träffade regissören Debra Granik när hon besökte Sverige med Winter’s Bone, den andra delen i hennes ben-triologi.

Mötet med Debra Granik äger rum på en av vinterns omildaste dagar. Det är inte antalet minusgrader som är det värsta utan den iskalla vinden och det kraftiga snöfallet som tillsammans förfryser ansiktet och gör sikten obefintlig. Regissören besöker Stockholms filmfestival för att prata om Winter’s Bone, en film som redan kammat hem en mängd priser bland annat på Sundancefestivalen. Några dagar senare kommer hon också att få motta priset för bästa film här i Stockholm.

En isande kyla kännetecknar också Winter’s Bone. Filmen utspelar sig i Ozarkbergen i den amerikanska mellanvästern: regionen vars invånare – ofta nedsättande – benämns hillbillies. Här är fattigdomen och den sociala misären utbredd.

17-åriga Ree Dolly tar redan hand om sina två småsyskon och sin psykiskt sjuka mor. Hennes far har aldrig varit särskilt närvarande men en dag blir hans bortavaro ett akut problem. Han har stuckit från borgen, efter att ha lämnat familjens hus som säkerhet. Ree måste hitta honom inom några dagar annars är deras hus förlorat. I vägen står områdets kriminella klaner, till stor del bestående av hennes egna släktingar. Det finns många som inte vill att fadern ska hittas, varken död eller levande.

Filmen bygger på en roman av Daniel Woodrell – vars böcker gett upphov till genren country noir – även den döpt till Winter’s Bone (på svenska En helvetes vinter). Debra Granik säger att titeln kan syfta på flera saker: både på att vintern är en tid då vi lever close to the bone – ”det finns inget extra fett, det är svårare att hitta föda” – och på det engelskspråkiga talesättet throw me a bone.

– Kasta åt mig ett ben. Kasta åt mig något, även om det är litet. Så resonerar Ree, säger Granik.

Men Ree får ingen hjälp. Hennes pappa är en av många i trakten som försörjer sig på att tillverka metamfetamin, meth, och det ligger i en hel del människors intresse att hans försvinnande förblir en gåta. Mycket i filmen kretsar just kring meth, som är ett stort problem i Ozarkområdet och i många andra delar av USA även i verkligheten. Drogen liknar amfetamin, med skillnaden att metamfetamin är starkare och mer beroendeframkallande. Meth är relativt enkelt att tillverka då det görs helt av kemiska preparat och ingen odling är nödvändig.

Filmen är inspelad i Ozarkbergen. Debra Granik är uppvuxen på den amerikanska östkusten och har inga egna band till livet på landsbygden. Avståndet är stort både geografiskt och kulturellt, säger hon.

– Det behövdes mycket research och hjälp från människor för att hitta en väg in, vi var verkligen outsiders. Det skulle ha varit tufft varsomhelst där människor lever helt andra liv än du själv, men det var nog extra svårt i det här området.

De olika förutsättningarna innebär den största skillnaden mellan livet i stad och på landsbygden, menar hon, framför allt de möjligheter som finns till arbete och utbildning.

– På landbygden känner människor att de måste lösa allt själva. Det är fantastiskt – att vara självständig och känna att man kan lösa saker – men när man är ung kan det bli för mycket, man kan känna sig ensam och strandsatt.

Familjen, både Rees närmsta och den mer avlägsna, spelar en stor roll i Winter’s Bone.

– I en landsbygdskultur är det svårare att separera sig från den familj man fötts in i. I en stad kan man få tillgång till fler sorters utbildning och man exponeras för åsikter som skiljer sig väldigt mycket från familjens. Inom familjer kan det finnas en press att inte förändras, att inte höja sig över någon annan, säger regissören.

Vad säger filmen om familjeband?

– Att det är det mest lysande exemplet på ett tveeggat svärd. Familjen både hjälper och sårar, familjelivet kommer nästan alltid packeterat med båda. Så även i Rees liv.

Är Ree en hjälte?

– En folkhjälte. Karaktären är lite större än livet, hon har absolut hjältedrag.

Debra Graniks förra film Down to the Bone (2005) cirklade också kring drogmissbruk. Nästa filmprojekt handlar om en pojke som påminner om Ree även om det är ”ett annat liv, en annan plats och andra problem”.

– Han är ute på en lång resa för att ta reda på vad som kan göra hans liv meningsfullt. Det finns ingen karta, ingen stabil familj kvar. Han måste använda sin själ och sitt sinne för att hitta ledtrådar i världen till vad som är rätt och fel. Även denna är baserad på en roman, Rule of the Bone (Russell Banks). Så det namnet innehåller också ben. Det blir en ben-trilogi.

FAKTA
Debra Granik

Född i USA 1963. Hon har tidigare gjort Snake Feed (kortfilm 1998) och Down to the Bone (2005). Winter’s Bone går upp på svenska biografer fredag 7 januari. Den visades även under Stockholms filmfestival där den fick pris som bästa film. Jennifer Lawrence, som spelar huvudkaraktären Ree, fick också pris som bästa skådespelerska och omnämns som en Oscarskandidat.

(Publicerad i Dagens ETC i januari 2011.)